I tisdags morse skulle Mats och jag åka till Animal Shelter för att jobba. På vägen dit, vid halv åtta på morgonen när man är som piggast fick vi problem med bilen. Oljan från kopplingen läckte ut och det var omöjligt att få i en växel. Vi fick skjuta bilen åt sidan och lämna den vid vägen och lifta till Shelter.
När vi hade jobbat klart på eftermiddagen och kom ut från shelter så stod det en hund där utanför. Den såg väldigt frisk och pigg ut och den började följa med oss då vi gick mot busshållsplatsen. Det är en bit att gå till busshållsplatsen genom ett villa område, hunden sprang före oss och stannade med jämna mellanrum för att kolla att vi kom efter, på vissa ställen när vi gick förbi hus med många hundar (dom flesta har en eller flera hundar på tomten) som inte gillade att en ny hund gick förbi deras revir så gick hunden nära oss som för att få skydd mot dom andra hundarna.
När vi kommit fram till busshållsplatsen så stannade hunden där och väntade med oss, den sprang runt lite men kom hela tiden tillbaka till oss. När bussen till slut kom så hoppade vi bara in och stängde dörren. Då sa Mats att han tyckte att det verkade som om hunden också hade velat kliva på bussen... men jag hade gått på först så jag hade inte märkt det. Sen var det inget mer med det.... förrän nästa dag.
Då åkte jag själv med buss till shelter för att Mats skulle vara hemma och fixa med bilen. När jag kommer fram till shelter sitter hunden utanför och hälsar glatt när jag kommer. Jag hälsar på den sen går jag in och jobbar.
När jag flera timmar senare kommer ut igen så sitter hunden där, när den ser mig början den gå lite i förväg, samma väg som dagen innan. Den är glad och skuttar och viftar på svansen. Den stannar hela tiden och kollar att jag kom efter. Vi går hela vägen till busshållsplatsen.
Väl framme sätter jag mig på bänken och väntar. Hunden kommer direkt fram till mig och jag klappar den förstås och gossar med den. Till slut kommer bussen, en liten minibuss. Jag går fram och ska kliva på när dom öppnar sidodörren men innan jag ens hinnar lyfta ena foten för att kliva på så har hunden redan hoppat upp och in i bilen och satt sig.
Chaffören säger direkt att jag inte får ta med min hund på bussen, jag förklarar för henne att det inte är min hund och att den bara har gått med mig till busshållsplatsen. Jag, tillsammans med ett par andra passagerare försöker få av hunden från bussen vilket inte är lätt, den vill verkligen åka med men till slut lyckas jag hålla hunden utanför medans en man drar igen skjut dörren och vi kan åka.
Bussen åker då c:a 100 meter innan den är tvungen att stanna för rött ljus. När vi står där säger hon som kör till mig " kolla, där är den" och då ser jag hunden springa mellan bilarna, ställa sig på bakbenen vi varje bil och titta in.... "he is looking for you" säger chaffören. Jag gömmer mig lite i bilen tills vi börjar åka, då vänder jag mig om och ser hunden stå vid väggrenen och titta med sorgsen blick efter minibussen när vi kör iväg. Efter det var jag rätt tagen... shit vad jobbigt!
Vems är hunden, vart kom den ifrån, varför följer den efter oss? Den ser som sagt välmående ut så det verkar ju som om den har ett hem. Har så svårt att sluta tänka på den, det var som om den ville oss något.
Idag skulle vi också jobbat på shelter men jag är tyvärr hemma och sjuk så Mats har åkt iväg dit själv. Jag är så nyfiken på att höra om hunden är där idag och hur den reagerar när den ser Mats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar