Glädjespridare

Idag skyndade jag mig verkligen hem efter jobbet! 

Jag skulle försöka snika till mig en tvätttid, eller i alla fall slänga i två maskiner mellan två tvätttider!

Så jag stressade, åkte med 4:an, hoppade av vid Västerbroplan, fick syn på 1:an mot Lilla Essingen så jag började springa som en galning för att hinna med.

Precis när jag har ett steg kvar till dörren på bussen så stänger chauffören och börjar åka!

Jag suckade förstås högt, sen sjönk jag ner på bänken i busskuren och andades alldeles häftigt!

Kände mig irriterad och svettig!

Plötsligt stod det en stilig, medelålders man framför mig! Han tittade på mig en stund sen sa han

- jag måste få ett ärligt svar. Hur känns det att vara vacker?

Jag bara tittade på honom som ett frågetecken....

-Du är vacker, sa han då

Sen tog han min hand och kysste den chevalereskt, log mot mig och sen fortsatte han gå!

Jag skrattade högt! Vad var det där? Vilken charmör liksom!

Han lyckade i varje fall sudda ut min sura min!