Back on track

Det har verkligen varit ett par väldigt jobbiga dygn.

Vår semester tog slut i torsdagskväll då Mats föll, eller kollapsade ner i gatan.

Efter det har det bara varit hemskt!

Men trots allt hade han en vakande ängel över sig. Idag är det måndag morgon och Mats är ok.

Han har väldigt ont i huvudet och är snurrig och vinglar lite när han går.

Hjärnskakning som väl kommer ta ett tag innan det går över.

Väl hemma måste han kontakta en hjärtläkare och kolla upp sitt hjärta och se 

om det är något som är galet där.

Men just nu kan vi andas ut och det känns ok.

Idag ska vi flyga hem så jag hoppas att Mats orkar med det.

Brukar aldrig längta hem när vi är ute och reser men den här gången ska det bli riktigt skönt att komma hem!

Det här har varit fruktansvärt och det känns just nu som om allt vi varit med om innan på resan bara är bortsuddat, det enda som finns i huvudet är dom här senaste dagarna.

Men jag tackar verkligen en högre makt att detta trots allt slutade så bra!

Verkligen otroligt tacksam!

Det är underbart hur många som hört av sig och skrivit och ringt, jag har inte hunnit svara på allt men jag har sett det och jag har läst upp alla hälsningar för Mats och det har betytt så otroligt mycket!

Tack snälla vänner och familj, ni är fantastiska!

Livet är ju verkligen upp och ner och det här var så långt nere vi nånsin varit och det ska man väl också visa. likaväl som när man glassar runt och känner sig som en kung ibland :-)

Utsikten från Mats rum på sjukhuset. 

Jag stod och tittade ut och såg på Stratosphere.... tänk där uppe friade Mats till mig 2004, vi hade en helt fantastisk kväll där då.

Och nu stod jag i ett sjukhusrum och tittade på Stratspehere  medans Mats låg i sängen och var jätte dålig! 

Vad konstigt livet kan vara!