Insikten av att dom inte var ensamna i lägenheten fick det att isa sig i hennes ådror! Det var andra natten i rad hon hade hört ljud och steg från köket efter att dom hade gått och lagt sig! Den rädslan som uppstår går inte att beskriva men hon kände instinktivt att hon var tvungen att göra något.
Hon satte sakta ner fötterna på golvet och steg upp från sängen! Hon lyssnade intensivt! Det klaraste ljudet var brummandet från AC'n. Sen hörde hon det igen, små knakande ljud, prasslande från köket och ljudet av fotsteg. Hon kände sig paralyserad av skräck men insåg att hon inte skulle kunna sova vidare!
Hon smög försiktigt fram till dörren. Sakta, ljudlöst vred hon dörrvredet och sköt långsamt upp dörren till köket! Hon kunde knappt höra något för ljuden av sina egna hjärtslag, det bankade i bröstet och brusade i öronen! Försiktigt och så tyst hon kunde smög hon ut i köket.... det var alldeles mörkt, hon kunde inte se något men hon uppfattade en rörelse på bänken!
Hon sträckte ut handen och slog på strömbrytaren, på ett ögonblick badade köket i ljus och då i fullkomlig skräck såg hon vem inkräktaren var! Utan att tänka sig för, i ren panik slet hon tag i det första hon kom åt, det var dagens tidning som hon rullade ihop och förvandlade till ett mördarvapen. Sen utan att kunna hejda sig, i en enorm överlevnads instinkt, det är mitt liv eller ditt liv som gäller... så slog hon allt hon kunde... hon slog och slog, ett slag, två slag, tre slag, oräkenilga slag... hon såg att inkräktaren inte hade något att sätta emot. Slaget var redan vunnet men hon kunde inte hejda sig!
Tillslut när hon kände att hon knappt fick någon luft backade hon några steg och lutade sig flämtande mot väggen!
Jag klarade det, tänkte hon. Jag kämpade för mitt liv och jag vann!!!!
Kvar på bänken låg inkräktaren, på rygg med benen (alla åtta) i vädret och hade slutat andas!
Romina - Kackelackorna 1- 0
Okey, jag kanske får erkänna att jag blivit lite störd av alla deckare jag läst under min vistelse på Aruba :-) Ville bara påpeka att vi haft lite problem med kackerlackor!
Ha ha ha.. fan.. du borde skriva en bok.. jag var alldelles darrig efter vad jag läste.. rädd mitt på ljusa dan blev jag. Vågar knappt gå och fylla på mer kaffe, än mindre vågar jag ta tag i alla jobb mail.. galet rädd jag är nu! Rädd if yaou!
SvaraRadera