Aruba runt med Leo-Tours

Häromdagen hade vi en sightseeing tur inbokad! Det var heldagsturen som stod på programmet. Heldagsturen består av 6 stopp eller mer... jag tror faktiskt det blev mer denna dag om man räknar in stoppet hos vår däckreparatör, där vi ibland bråte och kringspringande kycklingar lämpade av ett däck för lagning.

Men man ska ju helst ta allt i rätt ordning:

Så dagen började med att vi hämtade upp våra kära "gäster" Jimmy och Marlene på Starbucks, sen bar det iväg.

Vårt första stopp var lilla Chapel of Alto Vista!

Alltid lika fint och fridfullt... skulle man kunna tro men då får man bortse ifrån dom busslasterna med turister som fullkomligen väller in över den lilla idyllen! Man får vara glad om man lyckas ta ett kort utan en american i knähöga tubstrumpor, vita nyinköpta 80-tals sneakers och helst ett par chinos med i stopp.

Ingen allvarsstund utan lite bus! Mats undrade i vanlig ordning var den offentliga.... fanns nånstans.

Tre turister, dock utan känhöga tubstrumpor....osv (se ovan) .

Plötsligt var det som om en högre makt talade till oss. Himlen blev alldeles mörk och strålarna pekade rakt mot oss. En lyckönskning från ovan, kanske!

Efter det var det dags för dagens andra stopp! Det var på Philips Animal Garden! Det är en kille som har öppnat ett litet zoo med övergivna djur! Han gick själv med oss och guidade oss runt och berättade alla historier om hur djuren hamnat hos honom!

På bilden ovan, två åsnor! Eller nej förresten det är ju en åsna och en shetlandsponny... :-) eller vad tänkte ni??!!

Philip har gjort jätte fint och alla djuren såg ut att må jätte bra!

Ett väldigt exotiskt djur... inte varje dag man träffar en Mula!

Kossor hör verkligen inte till vanligheterna på Aruba! Lilla chapel i bakgrunden!

Detta var ett väldigt härligt gäng! Synd att ni inte kan höra hur det lät, det var ett väldans gnällande och neeheee:ande.

En liten mamma med sina två lammungar. Väldigt sött... men det finaste på hela zooet var pytonormen Candy...

Av någon konstig anledning var jag den enda i gruppen som med glädje ville klappa ormen! Jag tyckte den var helt fantastisk, vacker och mäktig.

Jag har för mig att Philip sa att den var 3 meter men den kan ha varit längre... skönt för henne att få komma ut lite!

Jag fick hjälpa till att bära henne och det var tungt kan jag säga. Jösses, hon kanske borde tänka på vikten lite!

Vi å andra sidan tänker inte på vikten utan åkte raskt vidare till nästa stopp på vår tur! Det var på ett fik som heter Uratak och ligger nära Arikok nationalpark. Kan det vara bästa lunchen hitills, undrade Jimmy! Helt klart super goda hamburgare i varje fall!

Utsedda till bästa pizzerian på Aruba, så det får vi nog testa nästa gång!

Efter det åkte vi förbi Betico Croes torget och firade hans födelsedag lite med musik och sång!

Nästa anhalt på vår tur var Babybeach, som ligger nästan längst söderut på Aruba! En liten strand som är fin men inget märkvärdig egentligen! Men efter våra strapatser så var det väldigt skönt med ett litet dopp!

Lite träd i strandkanten!

Baksidan med Babybeach ser ni här... otrolig kontrast.... vacker strand, vit sand och turkost vatten om man tittar åt ena hållet. Om man vänder sig om så ser man olje raffenaderiet!

Ett litet litet Divi träd!

Babybeach

och ja.... Babybeach!

Mats förklarar för Jimmy hur han brukar sätta på sin hatt! Väldigt intressant tyckte nog Jimmy :-)

Sen helt chockerande så kom en krokodil simmandes i en Aruba hatt, väldigt snarlik den som Mats har! Vi häpnade över det oväntade men jag var ju snabbt framme med kameran för att föreviga denna oväntade händelse!

Krokodilen försvann lika snabbt som den dök upp, endast hatten var kvar!

Skakade över vår senaste upplevelse satte vi oss i bilen och åkte vidare!

Denna gång stannade vi på Zeerovers! Lilla fiskerestaurangen i Savaneta! Där var stämningen hög pga firande av Betico Croes. Vi höll oss lite i bakgrunden och satt på bryggan och njöt av en öl eller en screwdriver (virgin).

Så otroligt lämpligt det kan vara ibland med en liten ficka på linnet! En cupholder där man minst anar det!

Näe, sen var det faktiskt dags att börja rulla hemåt! Det hade varit en lång dag och vi började bli lite matta...

På vägen mötte vi en motorcykel kortege...vink vink och tut tut :-)

Som ett sista stopp bestämde vi oss för att stanna på Eagle Beach och njuta av solnedgången och ett par Bitterballen! När vi kom upp i baren hade han inga Bitterballen men däremot ett helt fat fullt av Mamma scans köttbullar som var for free! Så vi är ju inte dom som tackar nej till gratis bullar! Så istället för Bitterballs så blev det Meataballs!

Solnedgången var vacker och vi bara njöt!

En underbar dag som slutade på bästa tänkbara sätt!

Arubariba allihopa!

Betico Croes day on Aruba

Betico Croes staty i hans hemstad Santa Cruz

Igår den 25:e januari var det Betico Croes day på Aruba! Gilbert Francois Croes kämpade för att göra Aruba självständigt och lyckades 1976 inför en egen flagga och en nationalsång (Aruba Dushi Terra) på Aruba. Han satt med vid konferansen i Den Hague 1981 och 1983 för att övertyga holland om att göra Aruba självständigt. Iom detta kom dom fram till en överenskommelse att från den 1:a Januari 1986 så skulle Aruba bli en egen "stat".

Den 31:a december 1985, kvällen då Aruba officiellt skulle gå över till independent skadades Betico Croes väldigt allvarligt i en bilolycka. Han låg i koma i elva månader och dog till slut den 26 november 1986.

Den 25:e Januari firas hans födelsedag med pompa och ståt och han hyllas över hela ön för det han kämpade för och lyckades driva igenom för Aruba, innan sin alldeles för tidiga och tragiska död.

Musik på torget

och musik och fest på Zeerovers!

Härlig musik och dans på eftermiddagen på Zeerovers

Vegas baby

Det är väl ingen nyhet för någon att vi älskar Aruba?! Men även här går det lite upp och ner ibland, precis som det kanske gör hemma... mestadels är allt fantastiskt här, missförstå mig inte, jag är lyckligt lottad som kan vara här i 6 månader och bara njuta av livet.

MEN, det är ju trots allt så att jag inte är en småstadsmänniska och Aruba med sin längd på dryga 3 mil och bredd på 2 mil, och c:a 100.000 innevånare kan kännas lite smått ibland. Vi har ju snart tillbringat sammanlagt 1 år här, känns konstigt faktiskt men med tanke på det är det kanske inte så konstigt att man ibland får lite klaustrofobi.

Det går inte att gå nånstans utan att träffa någon man "känner" eller någon som ser en... och för mig som behöver lite egen tid kan det kännas påfrestande ibland.

Så ibland, som i söndags fick jag lite nog! Jag sa till Mats att -näe nu måste jag ha miljöombyte! Jag måste se lite mer människor och få känna mig anonym ett tag! Så du får bestämma, var ska vi åka för att få se något annat ett par dagar. Olika alternativ dök upp som t.ex Austin, Panama City, Florida men tillslut var det någon som sa -Vegas? och då var ju saken klar! Vegas baby! Vi kollade flyg och boende och Vegas är som alltid billigt! Bra flygförbindelse och billiga hotell!

Så den 6 februari drar vi och kommer hem den 14. Vi ska bo 7 nätter på Luxor hotell, vilket känns kul! Man måste ju alltid variera sig och tidigare har vi bott på Circus Circus och Rivera, + att jag en gång tillsammans med Camilla bott på Treasure Island. Så Luxor blir en ny upplevelse, snäppet bättre tror jag än tidigare nämnda hotell!

Sen är det nog mycket möjligt att vi hyr bil ett par dagar och övernattar i t.ex Williams, en underbar liten stad i Arizona bara för att komma ut i öknen lite!

Ser verkligen framemot detta!

Viva Las Vegas!!!

Luxor hotell!

Sunday night at Aruba

I söndags hade vi en hel kväll! Vi började med att utnyttja våra presentkort - värdecheckar på Amazonia! Amazonia är en Brasiliansk restaurang i Palm Beachsom specialicerar sig på kött! Dom har även en stor sallads och sushi buffé.

På bordet har man en liten träfigur i rött, gult och grönt. När man vänder upp den gröna sidan så betyder det att man är redo för kött! Då kommer grabbarna med allt från lamm till oxfilé till biff och babybackribbs... så det är bara att äta tills man fullkomligen svimmar! och det var precis vad vi gjorde... nästan.

Här har vi grönt ljus och blir direkt uppassade av ett gäng kypare med olika kött på sina spett!

Balashiiie, som man säger här när det ska fotas (istälet för cheees). Vi var väldigt glada och nöjda med vår middag! Mycket gott!

Jimmy gjorde en Jonas och gick in hårt för efterrättstårtorna! Vi fick förstås också smaka av pecanötspajen. Mycket mumsigt!

Jimmy och Marlene utanför Amazonia! Mätta och belåtna och redo att ge sig iväg på fler nattliga äventyr!

Vi fortsatte med att besöka low life casinot Alhambra. Där hade vi alla god tur, faktiskt! Men det var inget vidare klass på det stället. Vi åkte istället tillbaks till Palm Beach och gick på Radissons casino. Lite bättre, lite schystare och lite godare drinkar och lite högre vinster :-)

Besök i paradiset

Igen måste jag säga att dagarna går så otroligt fort här! Jag skulle aldrig ha haft tid att jobba... och som nån kanske har märkt så har jag inte haft tid att blogga heller. Eller tid och tid.. ibland så föredrar jag att bara ge mig ut i solen och inte sitta framför datorn och det är ju inte så konstigt. Men nu kände jag att det var dags att skriva ett par rader igen!

Det har hänt en hel del sen sist! Vi har ju fått besök här på ön! Jimmy och Marlene är här vilket är fantastiskt kul! För er som inte vet så är Jimmy Mats kusin!

Vi har haft en härlig vecka tillsammans och hunnit med mycket mys och roliga saker! Man kan säga att Het is LEUK helt enkelt!

Här första kvällen som vi var ute och käkade! Gick på Casa Tua i Palm Beach mall och käkade för local price... alla tisdagar för locals. Då är priserna i menyn i floriner i stället för dollars. Det var super god mat och en trevlig kväll!

Sen har vi ju haft en hel del beachlife tillsammans! Här lite lunch på surfstranden! Wendys är aldrig fel :-)

Jimmy njuter av lunchen!

Två stycken andra personer var också väldigt intresserade av maten och fick förstås smaka lite!

En annan dag så for vi in till stan! Vi fikade på Lecca Lecca och Mats fick hoppa in lite hastigt och lustigt och servera gästerna! Det gjorde han med glädje. Kanske detta är en framtida karriär?

Efter Mats arbetsinstats så strosade vi ner till hamnen!  

Det var så sjukt leuk där...vi var tvugna att lachen de hele tijd

Här har vi våra klompen på!

Mats och Marlene i bilen på Nikki Beach! Tyvärr var restaurangen på Nikki stängd så vi fick tänka om. Vi åkte istället till Yanti och käkade Surinam/Indonesisk mat, super gott!

Dagen efter på stranden! Ett oväder drog in och la en regnslöja över hela beachen! Knappt så man kan urskilja hotellen i bakgrunden!

Mörka moln och det vart faktiskt lite kallt ett tag, typ 26 grader istället för dryga 30. Då börjar man ju huttra direkt!

Som tur var så klarnade det upp lika snabbt som ovädret drog in! Mats och Jimmy med varsin hund kastade sig ut i böljan! Mats håller i Feliz och Jimmy håller i en av Feliz beundrare...hon har ett gäng strandraggare efter sig så fort hon visar sig nere på stranden!

Feliz försöker komma undan sin beundrare!

Mats, Jimmy och Marlene nere i badet! Feliz har gett upp och insett att hon får dras med killen ett tag!

Ännu en härlig dag på Aruba :-)